Halloj mitt i natten..

Här har ni en som inte kommer att somna på mycket länge och det får jag tacka min kära omtänksamma karl för. Men innan jag säger B måste jag börja med A.

Förmiddagen var helt underbar! Vi klädde på oss i lugn och ro å tog en promenad ner till jobbet. Kean var helt lyrisk att få strosa runt i kvarteret och kolla på allt konstigt som fanns på marken. Tänk att en brunn kan vara så fascinerande ;-). Vi lämnade alla glasburkar som var väldigt uppskattande. Tror att förskolor kan vara de enda arbetsplatserna som uppskattar att få en massa gamla barnmatsburkar, för tänk vad barnen kan skapa med dessa.

Eftersom det vart en snabb visit där så bestämde vi oss för att gå till en lekplats och vi är väldigt bortskämda med att ha ett gäng olika typer av lekplatser bara i vårt område. Så idag testade vi en som vi aldrig varit på förut, ingen speciell utan där fanns några gungor och en sandlåda med en massa roliga nya saker. Kean somnade i vagnen så jag och Leah passade på att gunga, baka sandkakor men framförallt blev jag bjuden på geggamojakött de ni, Leahs specialité!


Framåt eftermiddagen när lilleman började bli trött igen ville Leah kolla på film i sitt rum vilket hon fick. Så jag passade på att plocka i vanlig ordning innan jag smet upp för att kolla på Pippi jag med. Då såg jag på henne att tröttheten började smyga sig på men hon skulle absolut inte vila..Sedan började de, utbrotten. Hon har nämligen fått för sig att om hon skriker, stampar med fötterna och säger att hon VILL de ja då blir det säkert så. Även om vi har förklarat att säger mamma/pappa nej så är det nej och ändrar oss inte, that's it. Och förut när hon fått sina utbrott har vi sagt detta på ett väldigt pedagogiskt sätt och utbrotten har då slutat.
Men nu ska ni veta jag säger bara oj oj oj herrejösses i min lilla låda. Nu får man räkna både till 10, 20 & 100 för om hon nu har bestämt sig så ska det bara vara så..

Ett exempel som jag kan ta är nu ikväll då hon och jag är uppe i hennes rum och tar på oss pyjamasen, klockan är då lite över 19 och jag frågar om hon vill kolla på ett avsnitt på Pippi som hon fick göra igår innan hon skulle sova. Nej fick jag då som svar jag vill titta på tv nere i soffan, okej självklart får hon det. Vi går ner och tittar en stund tillsammans, när hon helt plötsligt säger: jag vill kolla på skrållan i mitt rum. Varpå jag svarar: nej nu är klockan för mycket för att kolla på film, du ska upp och sova alldeles alldeles strax. Då bryter helvetet lös. Hon skriker och gråter att hon bara SKA kolla på skrållan. Ja vid detta läget är det ingen ide att ens försöka prata då hon inte lyssnar på något som helst av det man säger. Så K går upp med henne får henne att lugna sig lite innan hon ska sova. Men sekunder senare sätter igång igen och inget hjälper.. Tillslut vill hon att jag ska komma upp och vi somnar i sängen.

När blev hon såhär undrar jag? Min lilla tös har blivit en liten minitonåring..Måste vara jobbigt att ha så mycket känslor och tankar som just en liten treåring har. Vilja vara stor men ändå liten, vilja göra saker själv men ändå inte i vissa lägen och vilja bestämma om det så är om det ska vara overall, hästsvans eller finklänning. Mammas älskade skorpa! Små barn små problem, stora barn stora problem sägs det..Man får tänka så, att det som diskussionerna handlar om nu är bara en liten liten smula egentligen och försöka andas både tre och fyra gånger å ge en extra kram istället. För som sagt det kan inte vara så lätt för dom heller..

Åter till punkt B nu till varför jag inte kommer kunna somna. Jag somnade som sagt i världens mysigaste säng med skorpan och blir väckt av K som undrar om jag ska sova kvar där eller komma upp/ lägga mig i sängen. Ja jätte snäll tanke då jag absolut inte skulle kunna gå imorgon om jag sov i den sängen hela natten. Men om man fått sova i 40 minuter och går upp igen vid 20.30 tiden så kan inte jag sova på väldigt länge iallafall. Jag kan ju knappt sova om jag sovit 30 minuter på förmiddagen liksom. Plus att Kean han vaknat till och från sedan en timme tillbaka och hostat, snorat å gråtit. Så om jag nu sommar blir det nog inte många timmar jag kommer att få.. Men men vad gör det om hundra år? Nu ska jag mysa ner mig bredvid skorpan som fick lägga sig i vår säng efter lite mardrömmar.




Sov gott på er, ska verkligen försöka sova nu!